Ola Karlman

Det är till synes omöjligt att faktiskt förstå den utveckling som mer och mer håller på att accepteras i Sverige. I den ena väljarbarometern efter den andra, ekar Sverigedemokraternas framgång högst av alla. Lika högljudda är deras sympatisörer, lika tysta står riksdagspolitiker och tafatt konstaterar det som alla redan vet. Men ingen tycks ha röst nog att göra sig hörd. Den utveckling som sker är föga förvånande. Ungdom Mot Rasism är nära på de enda som aktivt jobbar för att skapa en förändring.

Det finns en oskriven regel i Sverige idag, som säger att politisk korrekthet är att "vara ordentlig och säga sanningen i alla lägen". Men faktum är att det egentligen ter sig precis tvärtom. Min bild av politisk korrekthet är att någon faktiskt tar i problemen som något existerande, istället för att bortse från och särställa - i rädsla för att hamna innanför den rasistiska stämpeln. Sverigedemokraterna är egentligen den enda grupp eller det enda partiet idag som tar tag i frågan om integration. De vågar säga vad de tycker och peka på den lösning som de känner är oundviklig. Istället för att stå emot och visa på ett bättre alternativ, fastnar riksdagspartierna i någon slags rädsla att förlora väljare. Istället för att öppet ifrågasätta Sverigedemokraternas problemformulering, fumlar de i tystnad och försöker bortse och ignorera det som faktiskt håller på att hända.

Visst är Sverigedemokraternas lösning på problemen med integration enkel. Visst är det enkelt att spola bort deras lösning med en axelryckning. Men faktum är att människor köper den. Varför? Jo, för att den är just enkel. Den är just så enkel som människor vill ha det - utan utredningar och andra krusiduller. Och så länge inget av de etablerade partierna ifrågasätter denna enkelhet så är det inte förvånande att Sverigedemokraterna vinner mark i opinionsmätningarna.

Ungdom Mot Rasism har börjat jobba med att formulera hur vi ser på integration. På vems villkor bör människor integreras och för vems skull? Vad ser vi för problem och vilka åtgärder, kortsiktiga och långsiktiga, är nödvändiga för att få bort fokus på den enkelhet som Sverigedemokraterna presenterar? Men vi är en liten organisation när allt kommer omkring. Visst är vi 3000 medlemmar där var och en har en stark röst för ett tolerant Sverige. Men vi behöver bli fler engagerade i kampen mot ett främlingsfientligt etablissemang. Tillsammans är man mindre ensam, säger filmtiteln, och sannare än så blir det nog inte!

Det är dags att ta krafttag mot den utveckling som vi ser i Sverige idag. Ungdom Mot Rasism tar redan nu ett första steg mot valen 2009 och 2010. Det är tid för en förändring, innan förändringen når fatt i oss.

Ola Karlman

Ordförande

Un

PRESSMEDDELANDE - 11 JULI 2008

Ungdom Mot Rasism ger rasismen rött kort på Gothia Cup

Ungdom Mot Rasism finns tillsammans med Spelarförbundet Fotboll i Sverige på plats under Gothia Cup. Med projektet "Ge Rasismen Rött Kort" vill organisationerna upplysa och uppmärksamma problem med rasism inom fotbollen. Man kommer att bjuda på aktiviteter och diskussioner i ett tält på området Kviberg, mellan 14-17 juli.

Dagligen hör man i media om problem med rasistiska yttringar i samhället, där människor ibland står handfallna över den situation som håller på att utvecklas. Med fler främlingsfientliga organisationer som vinner mark står Sverige inför stora utmaningar.

Även i fotbollens värld finns problem med rasism och främlingsfientlighet. Nästan vid varje match yttras hetsiska glåpord till spelare och supportrar sinsemellan. Genom projektet "Ge Rasismen Rött Kort" har Ungdom Mot Rasism, tillsammans med Spelarföreningen Fotboll i Sverige, aktivt tagit tag i frågan för att profilera noll tolerans mot rasism innanför fotbollsarenornas väggar.

Det är genom projektet Ge Rasismen Rött Kort som Ungdom Mot Rasism också finns på plats under Gothia Cup-veckan. Som enda ungdomsorganisation på plats så blir man ett fräscht tillskott till den redan goda stämningen.

Ge Rasismen Rött Kort kommer att hålla till ute på Kviberg-området, med ett stort tält som lär vara fyllt av aktivitet och härligt häng. Mellan den 14-17 juli står Ungdom Mot Rasisms tält öppet för alla som kan tänkas vilja diskutera och ta ställning för en idrott fri från rasism.

På plats i tältet kommer representanter från Riksorganisationen att finnas, men också ungdomar från Göteborgs närområde som genom ett medlemskap i Ungdom Mot Rasism tagit ställning för ett mer tolerant Sverige.

SÅ KOM TILL KVIBERG MELLAN DEN 14-17 JULI!

[email protected]

Det är knappast den isiga vinden genom håret, det kalla balkonggolvet över fotsulan, eller för den delen den molntäckta fasaden som himlen representeras av, som glädjer mig som människa i dagsläget. Inte heller är det grannens volymspasmerande basförstärkare, som alltjämt skriker i otakt med regnet. Visst är det vackert med små kristaller av H2O längs fönsterglaset, inkurad i en stor filt med en kopp färdigpratat te vid bordskanten. Visst är det rörande att se händer över barnvagnar, pusselinspirerat och enkelt. Och visst finns det en sommarvärme i mig någonstans som säger mig att snart förändras allting, igen.

Det kan kännas tungt ibland, att engagera sig för en fråga som känns så självklar för en själv. Det är en kamp sannerligen, att ha en målsättning om att inte finnas. Men visst är det alltid värt det, för förändringen som det innebär är kronan på verket. Det är ramen längs det konstverk som vi skapar tillsammans, vi som kämpar för fred och respekt - en värld där människors lika värde genomsyrar luften vi andas.

Kom nu ni som placerar personer av säregna härkomster längs utstakade stigar - inse alla människors olikheter, och likheter, och låt så de vara något som inte påverkar er. Det är liksom dags någonstans att förstå människans oändlighet. Som ett fingeravtryck, som en hornhinna eller en ryggrad. Som det hårstrå som valde att falla just nu. Alla är olika, men visst är de lika mycket värda.

Det är en klichéfärgad kväll, måhända, och det är väl just det som är så fruktansvärt sorgligt. Att det ska behöva vara kliché, snarare än självklart logiskt enkelt. En vardag, en dag kanske. Det är därför vi fortsätter engagera oss!

Till Ungdom Mot Rasims samtliga 3 000 medlemmar - ni är ett konstverk, och jag är så fantastiskt stolt som får vara er ram. Vi ses snart igen, hoppas jag!

Godnatt!

Ola Karlman
[email protected]

Det är föga förvånande att Sverigedemokraterna (SD) nu nått över riksdagsspärren, även i Sifos mätningar. Partiet rider på en våg av missnöje och människor står handfallna inför faktumet att en främlingsfientlig etablering på den politiska arenan är nära. Men kampen fortsätter.

Ungdomsengagemanget mot en främlingsfientlig etablering på den politiska arenan är större än någonsin. Hundratusentals ungdomar har genom medlemskap i olika ungdomsorganisationer aktivt tagit ställning för ett tolerant och inkluderande Sverige. Det är ett tecken på att det finns en annan typ av missnöje, som snarare visar sig i form av demokrati än genom främlingsfientlighet.

Det massmediala uppbåd som realiseras så snart SD visar minsta lilla framfötter är en skrämmande utveckling. Jag är av teorin att vi absolut inte kan, eller för den delen ska, tysta ner dessa åsikter genom att ignorera dem. Visst sprids det ett missnöje över vårt avlånga land, över hur samhällsutvecklingen artar sig. Visst har människor tröttnat och börjat ifrågasätta rådande system. Beviset ser vi ju tydligt - Sverigedemokraterna vore i riksdagen, om valet skulle ske idag. Men lösningen är inte en röst om mer orättvisa.

Det är liksom dags att inse faktumet och inte blunda för den utveckling som sker just nu. Sverigedemokraterna når framgång och kommer att göra det, så länge de står obesvarade. Bakom den städade fasaden är intolerans och rasistiska ideologier en del av partiets vardag. Den vardagsrasism som SD präglas av syns kanske inte med blotta ögat, men visst känns den, och visst gör det ont att se hur en sådan ideologilös politik får fäste i vårt mångkulturella och vackra Sverige.

Riksdagen ska få förbli fri från rasism och intolerans även efter valet 2010, vägen dit blir helt avgörande. Vilken väg tänker du gå? Jag uppmanar härmed öppet människor i Sverige att ifrågasätta och kritiskt granska all politik som förs, inklusive dagens riksdagspolitik. Låt oss inte falla i glömska - SD står för ett orättvist Sverige och en tanke som inte behandlar alla människor som jämlika. Det logiska ska istället vara demokrati, kärlek och mångfald.

Ola Karlman
[email protected]

Jag kommer just från Stockholm och en väldigt intressant lunch tillsammans med Röda Korsets ordförande Bengt Westerberg, LSU samt 15 andra ledare och viktiga personer för ungdomsorganisationer. Under lunchen diskuterades kring på vilket sätt man bäst bemöter den rasistiska och främlingsfientliga vågen som går över Sverige just nu, med fokus på hanteringen inför valen de kommande åren. Med erfarenhetsutbyte, tankeventilering och expertis tror vi nog alla att vi kan förändra den trend av främlingsfientlighet som Sverige så sakteliga hamnat i. Och lunchen idag är ett bra initiativ till ett fortsatt arbete och samarbete kring frågan.

Jag varvas dock både med rofylldhet och förtvivlan. Min förtvivlan finns i att diskussionen överhuvudtaget finns. Man pratar idag om att Sverige nått så långt inom frågor som jämställdhet och mänskliga rättigheter. Ändå tvingas vi till fortsatt kamp för något som borde vara självklart. Jag tror egentligen att problemet kan hittas i två större sammanhang - dels så finns det en stor frustration i dagens Sverige över hur samhället är på väg att utvecklas, och det i många hänseenden, dels så har man alltför länge tystat ner och negligerat problemen som pojkstreck eller bagateller. Det är dags att ta frågan på allvar och faktiskt göra möda för det samhälle vi vill uppnå.

Att diskussionen överhuvudtaget finns är ett problem, men också en möjlighet. Därför infinner sig min känsla av rofylldhet. Det finns starka motsättningar som bidrar till en främlingsfientlig utveckling. Men det finns idag också ett starkt motstånd till sådana krafter, vilket gör att vi om vi samlar våra styrkor kan nå en förändring betydligt lättare än om vi själva skulle hålla i taktpinnen var för sig. Jag tror att ungdomar i Sverige egentligen vet hur dem vill att samhället ska se ut - det gäller för oss ungdomsorganisationer, som tror på demokrati och mångfald, att erbjuda en arena för dem som vill förändra. Vi får inte vara rädda att diskutera problem, men vi får heller inte vara sena med att visa på lösningar. Jag tror att vi gemensamt som ungdomsorganisationer kan ta fram konsekvensanalyser, och därigenom också lösningar på den utveckling och de problem som många människor idag tycker sig uppfatta.

Låt oss se till så att dagens seminarielunch blir ett avtramp i en fortsatt kamp och i ett fortsatt starkt engagemang. Vi måste samla alla våra krafter och gemensamt se till så människor i Sverige inser vilken fara som finns i främlingsfientlighet. Det når vi genom dialog, debatt och diskussion. Vi måste finnas på plats ute på fältet och fortsatt jobba för en bättre värld - tillsammans med ungdomar, tillsammans med människor. För vi ska inte själva förändra Sverige, det ska Sverige göra självt.

Jag och Hanna Hallin, ordförande för LSU, fick den fantastiska äran att medverka i Sveriges Radio Metropols program Efter Tre, för att just diskutera dessa frågor. Du kan lyssna på programmet i sin helhet via nedanstående länkar!

http://www.sr.se/webbradio/?Type=broadcast&Id=1176640&isBlock=0

(från ca. 17.50)

Forts:

http://www.sr.se/webbradio/?Type=broadcast&Id=1176720&isBlock=0

Till dess att vi hörs igen så vill jag passa på att önska er en fortsatt trevlig vår och försommar. Och om vi inte hörs innan dess, en riktigt god nationaldag.

Massa kärlek!

Ola Karlman

[email protected]

PRESSMEDDELANDE (2008-05-16)

Mot bakgrund av ett nedvärderande uttalande mot araber i allmänhet ställer riksorganisationen Ungdom Mot Rasism öppet Livets Ord mot väggen. Uttalandet som publicerats publikt på Livets Ords hemsida och i ett nyhetsbrev berör inte bara araber i mellanöstern utan också över resten av världen - däribland i Sverige. Det är ett generaliserande uttalande riktat direkt mot en grupp människor som bör tolkas som ett försök till hets. Ungdom Mot Rasism reagerar starkt och kräver upprättelse!

Ungdom Mot Rasism kräver att man snarast utreder de kränkande omdömen om araber som förekommer på den Uppsalabaserade gruppen Livets Ords hemsida. Uttalandet skickas tydligen också ut via deras nyhetsbrev om Israel och mellanöstern. Nyhetsbrevet som både ligger tillgängligt på deras hemsida och som uppenbarligen skickas ut till prenumeranter innehåller grova generaliserande och nedvärderande omdömen om araber som grupp. Uttalandet är att tolka som rasistiskt och bör utredas därefter.

Citatet nedan är hämtat direkt från Livets Ords hemsida den 15 maj 2008, och är taget från ett avsnitt som kallas "kommentar". Detta är alltså inte ett citat från lokala politiker, utan Livets Ords egna kommentarer kring mellanösternkonflikten:

"[...]Även när man löser problemen från dag till dag, är det en underliggande ideologi som styr hur problemet blir löst. Presidentens observation, att medan israelerna blev mer flexibla blev araberna mer extrema, vittnar om det faktum att araber löser problem på ett annat sätt. Med risk att generalisera, skulle man kunna säga att araberna styrs av en annan slags logik. [...]"

Genom att tala om araber så generellt så sträcker man sig utanför den pågående konflikten i mellanöstern och implicerar att detta gäller alla araber. Skulle araber som en grupp människor ha en särskild "logik" per definition, endast på grund av att dem är just araber? Knappast. Hade man velat tala om den pågående konflikten i mellanöstern hade man kunnat tala om lokala extremister, man hade kunnat nämna lokala militanta grupper vid namn eller tala om ledarna i de lokala områdena. Uttalandet är direkt kränkande och måste ses som ett rasistiskt ställningstagande.

Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism har varit i kontakt med sakkunniga på mellanösternfrågor som säger att Livets Ords nyhetsbrev speglar ett generaliserande språkbruk som förekommer bland rasistiska, islamofobiska och antisemitiska krafter i regionen, men som även kritiseras av antirasistiska grupper på båda sidor lokalt.

Det finns således alltså inget relevant motiv till att uttala sig på detta sätt om araber i något sammanhang, och framför allt inte för en svensk målgrupp. Ungdom Mot Rasism anser det även vara djupt kränkande mot araber i Sverige, och vill därigenom ställa Livets Ord mot väggen.

Ungdom Mot Rasism kräver att Livets Ord gör en offentlig och officiell ursäkt för det som publicerats. Men man bör också tvingas att stå till svars för det uttalande som gjorts och ta konsekvenserna av sitt agerande. Ungdom Mot Rasism hävdar att en så medeltida uppfattning om det mänskliga värdet inte hör hemma i dagens samhälle och ett så tydligt rasistiskt ställningstagande bör få det efterspel som det förtjänar.

För Ungdom Mot Rasism,

Ola Karlman

Ordförande

Riksorg. Ungdom Mot Rasism

INSÄNDARE (2008-05-15)

Det finns många anledningar att vara ung och engagera sig i dagens Sverige. Idrottsrörelsen är fortsatt en enorm samlingsplats för en mängd ungdomar och är en kanal där möjligheterna att skaffa sig en solid grund i livet är väldigt stor. Men en annan sorts engagemang breddar också sin front i samhället. I takt med Sverigedemokraternas expansion och ökande exponering, samt andra odemokratiska krafter som är en fara för Sverige, så samlar sig unga och tar sällning för ett bättre samhälle.

Antirasismen i Sverige är idag en väl utbredd företeelse där många har något att säga, liten som stor, gammal som ung. Överhuvudtaget är frågan om begreppet rasism eller begreppet främlingsfientlighet väldigt omdiskuterad just nu. För framför allt ungdomar kan det dock vara svårt att få sin röst hörd och inflytandenivån för ungdomar kan kännas som alltför liten. Som ungdom själva vet vi att man ibland kan känna sig motarbetad av samhället snarare än uppmärksammad och en sådan känsla är inget annat än hämmande för en människa, oavsett ålder.

Unga som känner sig motarbetade är ofta dem som söker sig till extrema grupper, där det alltid är rakt på sak och inga mellanhänder. Odemokratiska grupper, både på höger- och vänsterkanten, samlar förbannade ungdomar som vill göra något åt samhället. Men med våld och intolerans löser man inget samhällsproblem. De extrema höger- och vänstergrupperna som använder sig utav våld är båda två precis lika stora kålsupare i hämmandet av samhällsutvecklingen. Ungas röst ska höras, inte deras knytnävar.

Det finns dock plattformer där unga faktiskt uttrycker sin åsikt och visar på en vilja att nå inflytande samt införskaffa sig makt över sin egen vardag. Det finns en mängd ungdomsorganisationer som skriker efter unga med vilja och engagemang, däribland riksorganisationen Ungdom Mot Rasism. Vi vill erbjuda ett nätverk för unga med en vilja att förändra den nuvarande samhällsutvecklingen, där odemokratiska grupperingar får starkare fäste och främlingsfientligheten kommer närmare och närmare samhällssystemets ryggrad. För att demokrati och rättvisa fortsatt ska prägla ett Sverige med traditioner av goda modeller så samlar sig tusentals unga och tar ställning. Ungdom Mot Rasism består idag av 3 000 antirasister som alla vill se ett likabehandlande Sverige.

Urix Åsiktsfestivalen, som Ungdom Mot Rasism är med och arrangerar, är ett årligt förekommande fenomen där närmare 1 000 unga i åldrarna 13-18 år samlas för att gemensamt diskutera mänskliga rättigheter, rasism, djurrätt och demokrati. Varje år står en kommun värd för festivalen, som arrangeras av Föreningen Gemensam Framtid. I år var det Malmö Kommun som hade äran att föra fanan vidare, och vilken festival det blev. Malmö var under kristihimmelfärdshelgen 1-4 maj fyllt av unga med viljan att förändra.

Förutom ett tjugotal organisationer som höll workshops med en mängd olika frågor som diskussionsgrund, så erbjöds det på festivalen också seminarier, föreläsningar, kulturaktiviteter och massor utav kärlek. Dessutom är festivalens otroliga mångfald ett av Urix främsta verktyg. Det finns antagligen ingen plats för ungdomar att samlas där en så otroligt stor blandning av människor får möjlighet att träffas. Människor med olika nationaliteter, olika social status, olika förutsättningar, olika möjligheter och olika identiteter etc. kan samlas och i samförstånd diskutera samt nå ytterligare kunskap för påverkan. Så bygger man en demokrati.

Att erbjuda unga en sådan plattform tror vi är nödvändigt för att vi ska lyckas hålla Sverigedemokraterna utanför riksdagen. Men det är också viktigt med avseende på minskad ungdomskriminalitet, integration, desegregation samt för att unga ska nå makt och inflytande över sin egen framtid. Framtiden bör formas av oss unga och därför måste det erbjudas platser där man kan få kunskap i hur man kan påverka. Urix åsiktsfestivalen är ett praktexempel på hur ett sådant ungdomsengagemang kan ta sin form. Sverige behöver oss ungdomars kompetens och kunskaper för att kunna utvecklas optimalt.

Samtidigt som ettriga främlingsfiender samlades i Karlstad (Sverigedemokraternas riksstämma) så träffades 1 000 ungdomar i Malmö för att gemensamt diskutera hur ett rättvist Sverige ska se ut. Det tycker vi tyder på en kraft hos ungdomar som visar på en ovilja att se främlingsfientlighet på insidan av våra beslutsfattande rum. Låt oss gemensamt ta krafttag mot rasism och främlingsfientlighet, och istället kämpa för mångfald och ett tolerant Sverige. Inför EU-valet nästa år, och riksdagsvalet 2010, kommer Ungdom Mot Rasism, tillsammans med en mängd andra organisationer, aktivt jobba för att hela tiden vara en motpol där rasismens ansikte visar sig och hålla Sveriges demokratiska anda vid liv.

Odemokratiska krafter hör inte hemma i Sverige - inte nu, inte någonsin. Sverige är, har alltid varit och ska alltid förbli ett tolerant land där människor lever i samförstånd och i demokrati.

Ola Karlman

Ordförande

Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

Ungdom Mot Rasism är en partipolitiskt och religiöst obunden ungdomsorganisation, som med fredliga och demokratiska medel kämpar för ett Sverige fritt från främlingsfientlighet. Organisationen bildade 1996 och har sedan starten varit ett nätverk för ungdomar som vill påverka samhället. Intolerans och exkludering hör inte hemma i ett demokratiskt Sverige, och Ungdom Mot Rasisms främsta mål är alltid att integrera den tanken, om alla människors lika värde, på alla samhällets nivåer. Mer information hittar du på www.umr.nu !

Till att börja med vill jag uppmana alla som läser detta att på Sveriges Radio P1's webradio lyssna till hur Sverigedemokraternas högsta höns Jimmie Åkesson gör bort sig för all framtid. Sverigedemokraternas utbredda islamofobi visade sig tydligt, inte minst genom partiledare Åkessons bevisligen fatala okunskap i religionen Islam. Det är märkligt hur en religion kan få så otroligt mycket kritik av någon som tydligt inte förstår den egentliga innebörden. Samtidigt ska Åkesson ha klart för sig att de 7 (sju!) moskéer som finns i Sverige, som ni Sverigedemokrater vill förbjuda, aldrig någonsin kommer utgöra "ett hot" för de dryga 3 700 kristna kyrkor som ingår i Svenska Kyrkan. Oavsett om det tillåts ett bygge av ytterligare en moské i Göteborg, och en i Borås.

Och sen är det nog många tillsammans med mig som undrar när Jimmie Åkesson faktiskt ska definiera vad han menar med svenskhet och vad svenskt kulturarv innebär. För visst är den svenska historien präglad av mångkultur och kulturella skillnader i befolkningen. Och visst har Sverige alltid varit ett land som varit öppet för utomnationellt samförstånd. Exempelvis kan det nämnas att i Åkessons favoritkung Karl XII's armé stred inte bara svenskar för den gulblåa fanan, utan också balter, ryssar, fransmän, tyskar och polacker. Allt för ett gemensamt svenskt intresse. Och i det svenska intresset fanns inte exkludering med i definitionen. Under 1600- och 1700-talen importerades dessutom en mängd företeelser som idag beskrivs som svenskt kulturarv, exempelvis konst, maträtter, levnadssätt etc.

Jag vill också passa på att ifrågasätta synen på Samer, som finns hos många Sverigedemokrater. Vår urbefolkning, som borde ses som det mest svenska vi har, hamnar utanför er agenda. Hur kan ni hävda att ni strider för ett anammande av det svenska kulturarvet, när ni lämnar det mest svenska vi har utanför?

Så var Urix 2008 till ända - Malmö Stad har åter nått tillbaka till vardagen, och dammet av festivalen virvlar rofyllt i vinden. Under kristihimmelfärdshelgen 1-4 maj samlades närmare 1000 unga för att diskutera, träffas, umgås, skapa kontakter och framför allt nå kunskap för en positiv samhällsutveckling. Med 35 workshops och en mängd seminarium och föreläsningar på schemat, tillsammans med den goda stämning som infann sig under kulturaktiviteterna på Kockum Fritid, blir Urix 2008 i Malmö en av de åsiktsfestivaler som sätter djupast spår i mig. Årets åsiktsfestival präglades av god stämning, ödmjuka ungdomar, heta diskussioner, gott samarbete och en himla massa kärlek.

Urix har så innerligt stor potential, och kan vara ett av Sveriges absolut viktigaste forum för ungdomar att yttra sig. Genom Urix får man verktyg för att påverka, och man kan efter festivalen genom en mängd organisationer, däribland självklart Ungdom Mot Rasism, engagera sig i de frågor som man själv brinner för. Man kan också som privatperson jobba vidare, exempelvis på sin skola eller på sin fritidsgård. Men det är på plats på Urix som man verkligen utvecklas som människa. Man får så otroligt goda erfarenheter av ett deltagande, genom att man träffar så väldigt många olika typer av människor samt att man får möjlighet att ventilera sig och skaffa sig kunskaper som man annars hade gått miste om.

Föreningen Gemensam Framtid (Ungdom Mot Rasism, RFSL Ungdom, Röda Korsets Ungdomsförbund och Ungdomens Nykterhetsförbund), som arrangerar Urix, bör vara stolta över årets festival. Och i framtiden bör vi utveckla festivalen ännu mer. Jag ser det också som vitalt att samarbetet inom Föreningen Gemensam Framtid utvecklas, och att vi fyra organisationer hittar fler vägar för gemensamma aktioner och aktiviteter. Vi är fyra av Sveriges absolut viktigaste organisationer, och tillsammans kan vi verkligen göra skillnad! Ungdom Mot Rasism är öppen för vidare diskussioner!

Till sist önskar jag er fortsatt en god vår. Solen är här och med den också lite av lättsamheten som behövs ibland. Just nu gläds jag över att min hemstad Växjö får påhälsning av lite ljus. Annars är det mestadels väldigt mörkt här.

Kram, och massa kärlek!
[email protected]

Jag sitter på tåget på väg hem från Stockholm just nu. Jag måste säga att jag är ganska så trött. Bortsett från natten jag spenderade i fredags på ett tåg, just det nattåget till Stockholm som man så många gånger fått ta, så har helgen varit givande men än dock krävande. Hela lördagen bestod av trevligt umgänge på LSUs kansli på Stora Essingen. Verksamhetsutskottet hade möte och under dryga 7 timmar så diskuterades det, ventilerades och kritiserades. Vi fick möjlighet att dra igång med vår huvuduppgift - att granska Sveriges politik för unga - som senare ska leda till en rapport. Det var en mycket inspirerande dag med mycket bra diskussioner och många intressanta vinklingar av frågan.

En produkt av alla intressanta diskussioner på Verksamhetsutskottets möte är att jag börjat fundera kring frågan om engagemang. Sedan det ideella engagemangets glansdagar under slutet av nittiotalet och början av tjugohundratalet så har det hänt mycket på fronten i Sverige. Idag är det mer än tio procentenheter färre ungdomar som engagerar sig i någon form av förening än vad det var för bara åtta år sedan. På ett sätt så ljuger siffrorna lite, eftersom det idag skiljer sig mer på vad ett engagemang innebär och synen på organisering är så pass diffus. Men siffrorna säger också en hel del om hur Sveriges politik för unga inte bidrar till möjligheter för förändring.

Jag tror att det finns många förklaringar till varför engagemangsnivån i Sverige har minskat så drastiskt. Samhället har svårt att se ungdomar som en kompetens som är värd att ta hänsyn till i samhällsförändringen. Man pratar hela tiden om unga som en resurs, men aldrig om varför vi är en resurs. Svaret på frågan borde vara att vi sitter på en viktig kompetens som i långa loppet kan leda till att Sverige bedriver en hållbar politik. Det är svårt för unga att få sin röst hörd idag. En mängd organisationer i Sverige, däribland Ungdom Mot Rasism, sliter för att kunna erbjuda någonting för ungdomar. Men problemen sträcker sig längre än så. Det finns ingen vilja hos samhället att bjuda in ungdomar med deras möjligheter och erfarenheter. Det finns inget intresse att ta till sig och låta ungdomar själva sätta sin prägel på sin egen vardag. Tio procent av Sveriges befolkning består av personer mellan 18-24 år, men i valet 2006 blev ingen i det ålderspannet invald i Riksdagen. Procenttalen i Kommun och Landsting är också skrämmande låga. Och jag tror att allt är ett resultat av en misslyckad politik för unga. Man säger att unga ska få påverka frågor som berör dem, men när det är någon annan som pekar på vilka frågor det är så rinner gärna engagemanget ut i sanden.

Det finns mycket att säga och mycket att tycka i frågan. Och det finns många områden där man måste diskutera frågan om hur det påverkar ungdomars situationer och möjligheter. Jag hoppas att regeringen, i och med det ökade missnöjet bland ungdomar, hittar åtgärder för att förbättra ungdomars chanser till påverkan i samhället. Och framför allt att ungdomar själva får makt över sin egen vardag. Det skulle bidra till att vi återigen ser en breddad front av engagemang hos dem som utgör framtiden. Och kanske att vi till och med skulle hitta tillbaka till tiden då det var inne att engagera sig i en organisation eller förening. Ungas möjligheter till organisering är, om inte den viktigaste, en av de absolut viktigaste frågorna för en positiv samhällsförändring. Oavsett i vilken mängd engagemanget tar sig i uttryck, och på vilket sätt.

Vidga vyerna Sverige, och låt framtiden själv sätta sin prägel. Tänk långsiktigt och globalt, det gynnar alla. Och till sist, inse att allmänintresset är ditt egenintresse!

"Lycklig är den som inte påverkas utav människors likheter och olikheter"

Kärlek,

Ola Karlman
[email protected]